• Hur säker är du att din patients demenssymtom inte är läkemedelsbiverkningar?
• Undrar du varför din patient är kognitiv långsam?
• Hur skiljer man biverkningar från äkta sjukdomssymtom?
• Visste du att även medel mot halsbränna, kolesterolsänkare och många andra vanliga läkemedel (även receptfria!) kan påverka kognition negativt?

Denna kurs ger kunskap kring kognitiva läkemedelsbiverkningar. Deltagarna kommer lära hur kognitiva biverkningar kan testas för och tas hänsyn till i psykologens daglige arbete, inte bara vid neuropsykologiskt utredning utan också vid psykologisk behandling.

Varför gå denna kurs?
Kognitiva läkemedelsbiverkningar drabbar patienter i alla åldersgrupper och inom alla behandlingsområden. Kognitiva läkemedelsbiverkningar kan vara både subtila och dramatiska. Totalt får över 2,8 miljoner svenskar förskrivet antidepressiva, antiepileptika, antipsykotika, smärtstillande, lugnande m.m. och förskrivningen ökar varje år, speciellt hos barn. Majoriteten av patienter använder flera sådana läkemedel samtidigt och över lång tid. Alla dessa läkemedel kan påverka kognition i hög grad.

I tillägg använder miljontals svenskar i alla åldersgrupper icke-CNS-läkemedel som också kan påverka kognition som en biverkning, t.ex. kolesterolsänkande, medel mot urininkontinens eller medel mot halsbränna och magsår.

I många fall för neuropsykologiska testresultat till en diagnos med stora konsekvenser som patienten måste leva med resten av sitt liv. Kognitiva deficits som är läkemedelsutlösta är reversibla. Om psykologer inte har kunskap om och tar hänsyn till läkemedelseffekter i utredning och behandling finns stor risk för felbedömning och utebliven behandlingseffekt. Det är därför av yttersta vikt att psykologer förstår hur läkemedel kan påverka kognition, neuropsykologiska testresultat och psykologisk behandling hos barn, vuxna och äldre.
 
Kursen gick senast in mars 2023 och fick betyg 4,7 av 5.

Fullständig kursbeskrivning finns på psykologförbundets kurskatalog!

Vissa medel mot halsbränna (så kallada protonpumpshämmare, PPI) såsom omeprazol, esomeprazol eller lansoprazol är bland de mest förskrivna läkemedel i Sverige och finns även receptfria. Många tar dessa läkemedel i åratal. I denna amerikanska studien följdes över 5 700 deltagare äldre än 45 år över i medel 5,5 år. I starten av studien var alla demensfria. Studien fann att de som använde omeprazol och liknande läkemedel längre än 4,4 år hade en 33 % högre risk att få demens än de som inte använde sådana läkemedel.

Dessa resultat blev bekräftat av en dansk studie som också fann en högre risk för demens. I denna studie var skillnaden inte lika stor, men risken var högre oavsett behandlingstid med PPI.  

Källor:
​1. Northuis CA, Bell EJ, Lutsey PL, George KM, Gottesman RF, Mosley TH, Whitsel EA, Lakshminarayan K. Cumulative Use of Proton Pump Inhibitors and Risk of Dementia: The Atherosclerosis Risk in Communities Study. Neurology. 2023 Oct 31;101(18):e1771-e1778. doi: 10.1212/WNL.0000000000207747

2. Pourhadi N, Janbek J, Jensen-Dahm C, Gasse C, Laursen TM, Waldemar G. Proton pump inhibitors and dementia: A nationwide population-based study. Alzheimers Dement. 2023 Oct 5. doi: 10.1002/alz.13477