Kursen fick ett samlat betyg på 4,6 (av 5). Här är några av deltagarnas kommentarer:

"Jättebra kurs! Jag hade väldigt lite förförståelse men jag är jätteglad att jag gått kursen då jag lärt mig jättemycket intressant!! Pedagogiskt, bra upplägg, intressanta fallexempel, god praktisk förankring."

"Imponerad över hur ni på ett så bra sätt lyckas få ett ganska teoritungt ämne intresseväckande. Tycker att ni kompletterar varandra bra och har uppskattat kopplingen till kliniska fall."

"Bra med inledande teoriblock, behövs som grund för påföljande fokus på respektive läkemedelsgrupper, vilket i sig sedan var mycket användbart och relevant. Bra med uppdelning efter övergripande egenskaper (t.ex antidepressiva, antipsykotiska, osv)."

"Smidigt, enkelt och välfungerande i alla tekniska detaljer, samma länk varje dag, länkar till handouts dag för dag, smidig distribution av gruppuppgifter osv. Detta kan annars ibland vara att stört störningsmoment när det krånglar och är svårnavigerat. "

"Engagerade och kunniga föreläsare. Fantastiskt pedagogiska powerpoints. Jag kommer utan tvekan rekommendera denna kurs till kollegor som läser eller kommer att läsa till specialist!"

"Öppet för att ställa frågor och deltagare från olika typer av verksamhet. Att höra om andras exempel och frågor ger en förståelse även för verksamheter där man inte själv arbetar. Patientexempel från kursledare var också mycket bra för att förstå hur starka biverkningar ibland kan vara och där de riskerar att påverka patientens liv på ett ganska dramatiskt sätt."

"Mycket bra innehåll överlag. Tydligt, strukturerat och komplicerat. Innehållet har jag inget att anmärka på, bra innehåll och på en bra nivå. Bra att ni har delat upp föreläsningarna i olika handouts så att det är lätt för mig som kursare att leta upp information. Jag gillade även att ni inte skickade ut allt på en gång utan skickade det vid lunch dagen innan, även detta underlättar för mig som deltagare. Jag gillade särskilt att ni var noga med tiderna, ni började prick på klockslaget. Då jag gått andra kurser kan de första 10-15 minutarna gå åt till att folk ska koppla upp sig, man inväntar, fipplar med teknik... Men att ni höll på tider och hade tekniken in check gjorde att jag var mer alert och engagerad. Stort tack! "

"Ni som föreläsare! Ni hade ett tempo där mycket information hans gå igenom men utan att det kändes stressigt eller som att det blev ren korvstoppning. Det fanns tydlig med tid för frågor. Ni skapade ett bra klimat för diskussioner vilket inte alltid är lätt vid digitala kurser."

Våra gener kan inte bara ökar risken för att få sjukdomar eller skydda mot dem, de kan också ha stor inverkan på hur vi reagerar på läkemedel. Många sådana gener och mutationer i dem har identifierats och en stor del kan man testas för, för att undvika sviktande behandlingseffekt och förlängd lidelse eller för att undvika livshotande överdosering trots en normal dos.

Genomic Medicine Sweden (GMS) har tillfrågat Arne om att hålla en lunchförläsning om farmakogenetik.

När: 2 februari 2024 kl 12.00–12.45 (digitalt)
Anmäla dig här (gratis).
​

Podden till Dagens Juridik omtalar forensisk neuropsykologi i ett längre inlägg och för en längre juridisk-filosofisk diskussion kring det. Lyssna här: www.dagensjuridik.se/dj-play-avsnitt/hakten-forensisk-neuropsykologi-och-arskronika/
​Stycket om forensisk neuropsykologi startar efter ungefär 18:35 minuter.

Före jul intervjuades vi av Dagens Juridik. Intervjun handlar om forensisk neuropsykologi, vad det är, vad som är skillnaden mot rättspsykiatri och rättspsykologi, och hur helt vanliga  läkemedel som tas av hundratusentals personer kan påverka en persons tänkande och beteende . Vi förklarar också varför detta är lika relevant för brottmål som för civilmål.

Läs hela intervjun här: ​Forensisk neuropsykologi – advokaternas framtida vapen?

I samarbete med Limhamnsgruppen gick vår kurs "Forensisk neuropsykologi – IQ, kognition, läkemedel och brott" för första gång i Stockholm den 12 december. Kursen ägde rum fysiskt på Hotel Scandic Anglais och blev dessutom livestreamad för online-deltagare. Kursutvärderingen gav i genomsnitt 9,4 av 10 poäng och vi fick mycket positiv återkoppling efteråt. 

• Hur säker är du att din patients demenssymtom inte är läkemedelsbiverkningar?
• Undrar du varför din patient är kognitiv långsam?
• Hur skiljer man biverkningar från äkta sjukdomssymtom?
• Visste du att även medel mot halsbränna, kolesterolsänkare och många andra vanliga läkemedel (även receptfria!) kan påverka kognition negativt?

Denna kurs ger kunskap kring kognitiva läkemedelsbiverkningar. Deltagarna kommer lära hur kognitiva biverkningar kan testas för och tas hänsyn till i psykologens daglige arbete, inte bara vid neuropsykologiskt utredning utan också vid psykologisk behandling.

Varför gå denna kurs?
Kognitiva läkemedelsbiverkningar drabbar patienter i alla åldersgrupper och inom alla behandlingsområden. Kognitiva läkemedelsbiverkningar kan vara både subtila och dramatiska. Totalt får över 2,8 miljoner svenskar förskrivet antidepressiva, antiepileptika, antipsykotika, smärtstillande, lugnande m.m. och förskrivningen ökar varje år, speciellt hos barn. Majoriteten av patienter använder flera sådana läkemedel samtidigt och över lång tid. Alla dessa läkemedel kan påverka kognition i hög grad.

I tillägg använder miljontals svenskar i alla åldersgrupper icke-CNS-läkemedel som också kan påverka kognition som en biverkning, t.ex. kolesterolsänkande, medel mot urininkontinens eller medel mot halsbränna och magsår.

I många fall för neuropsykologiska testresultat till en diagnos med stora konsekvenser som patienten måste leva med resten av sitt liv. Kognitiva deficits som är läkemedelsutlösta är reversibla. Om psykologer inte har kunskap om och tar hänsyn till läkemedelseffekter i utredning och behandling finns stor risk för felbedömning och utebliven behandlingseffekt. Det är därför av yttersta vikt att psykologer förstår hur läkemedel kan påverka kognition, neuropsykologiska testresultat och psykologisk behandling hos barn, vuxna och äldre.
 
Kursen gick senast in mars 2023 och fick betyg 4,7 av 5.

Fullständig kursbeskrivning finns på psykologförbundets kurskatalog!

Vissa medel mot halsbränna (så kallada protonpumpshämmare, PPI) såsom omeprazol, esomeprazol eller lansoprazol är bland de mest förskrivna läkemedel i Sverige och finns även receptfria. Många tar dessa läkemedel i åratal. I denna amerikanska studien följdes över 5 700 deltagare äldre än 45 år över i medel 5,5 år. I starten av studien var alla demensfria. Studien fann att de som använde omeprazol och liknande läkemedel längre än 4,4 år hade en 33 % högre risk att få demens än de som inte använde sådana läkemedel.

Dessa resultat blev bekräftat av en dansk studie som också fann en högre risk för demens. I denna studie var skillnaden inte lika stor, men risken var högre oavsett behandlingstid med PPI.  

Källor:
​1. Northuis CA, Bell EJ, Lutsey PL, George KM, Gottesman RF, Mosley TH, Whitsel EA, Lakshminarayan K. Cumulative Use of Proton Pump Inhibitors and Risk of Dementia: The Atherosclerosis Risk in Communities Study. Neurology. 2023 Oct 31;101(18):e1771-e1778. doi: 10.1212/WNL.0000000000207747

2. Pourhadi N, Janbek J, Jensen-Dahm C, Gasse C, Laursen TM, Waldemar G. Proton pump inhibitors and dementia: A nationwide population-based study. Alzheimers Dement. 2023 Oct 5. doi: 10.1002/alz.13477

Redan 1986 fant man att 10 % av alla fall av demens orsakas av läkemedel. På bakgrund av den exploderande förskrivning av läkemedel sedan dess, speciellt till äldre, är talet idag sannolikt även högre.

Läkemedel är den vanligaste orsaken till så kallad reversibel demens, d.v.s. demens som kan försvinna eller botas helt.. Antalet rapporter om läkemedelsutlösta minnessvårigheter till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA ökade 30-faldigt från 2000 till 2022. 

Vår nya studie, publicerad i den ledande vetenskapliga tidningen Drug Safety, gick igenom över 800 studieprotokoll från kliniska läkemedelsstudier som blev genomförda de senaste 14 år. Det nedslående resultatet är att endast 52 studier (6,5 %) undersökte möjliga kognitiva biverkningar. Detta gäller även helt nya läkemedel och läkemedel avsedda för att påverka hjärnfunktionen.

Ännu värre: De flesta av de 52 studier som undersökte kognitiva biverkningar gjorde det med olämpliga metoder såsom grova screeningtests eller frågeformulär.

Det är på övertid att läkemedelsproducenter, läkemedelsmyndigheter och den medicinska professionen uppmärksammar kognitiva läkemedelsbiverkningar.

Källa:
Reimers, A., Ljung, H. Cognitive Safety is Largely Ignored in Clinical Drug Trials: A Study of Registered Study Protocols. Drug Saf (2023). https://doi.org/10.1007/s40264-023-01378-1

Många helt vanliga läkemedel påverkar hjärnan på samma sätt som alkohol. Det handlar t.ex. om sömnmediciner, lugnande, ångestdämpande eller antidepressiva. Sådana läkemedel tas av miljontals svenskar. Nedanstående tabell visar att speciellt en grupp läkemedel, bensodiazepiner, är att likställa med >0,8 promille. Bensodiazepiner används som lugnande, ångestdämpande och sömnmedicin. Även om de bara tas på kvällen kan man vara påverkad till efter lunch nästa dag då dessa läkemedel har lång halveringstid och stannar kvar i kroppen i upptill flera dygn. 

Idag tas det alltför lite hänsyn till en misstänkts mentala förmåga och/eller påverkan av läkemedel när domen avsägs och straffen utmåls. Men bör en person med en mental ålder på 12 år verkligen dömas och straffas som en vuxen? Var den misstänkte påverkad av läkemedel? Det kan ha signifikanta effekter på kognition och beteende. Var en av de första i Sverige att använda dig av forensisk neuropsykologi och öka dina klienters chanser till en rättvis rättsprövning genom att lära dig:

• Hur intelligens påverkar uppsåt
• Skillnaden mellan biologisk och mental ålder
• Hur neurologiska och andra icke-psykiatriska sjukdomar påverkar minnet
• Att kognition (tankeförmåga) kan mätas och är långt mer än IQ och minne
• Hur våra vanligaste läkemedel påverkar minnet, annan kognition och beteende
• Varför ovanstående är aktuellt för långt fler personer än en paragraf 7- eller rättspsykiatrisk undersökning.

Kursen går 12 december 2023 fysiskt i Stockholm och på distans (streamas).

Mer information och anmälan på Limhamnsgruppens webbsidor:
https://limhamnsgruppen.se/kurser/forensisk-neuropsykologi/