Många helt vanliga läkemedel påverkar hjärnan på samma sätt som alkohol. Det handlar t.ex. om sömnmediciner, lugnande, ångestdämpande eller antidepressiva. Sådana läkemedel tas av miljontals svenskar. Nedanstående tabell visar att speciellt en grupp läkemedel, bensodiazepiner, är att likställa med >0,8 promille. Bensodiazepiner används som lugnande, ångestdämpande och sömnmedicin. Även om de bara tas på kvällen kan man vara påverkad till efter lunch nästa dag då dessa läkemedel har lång halveringstid och stannar kvar i kroppen i upptill flera dygn. 

Idag tas det alltför lite hänsyn till en misstänkts mentala förmåga och/eller påverkan av läkemedel när domen avsägs och straffen utmåls. Men bör en person med en mental ålder på 12 år verkligen dömas och straffas som en vuxen? Var den misstänkte påverkad av läkemedel? Det kan ha signifikanta effekter på kognition och beteende. Var en av de första i Sverige att använda dig av forensisk neuropsykologi och öka dina klienters chanser till en rättvis rättsprövning genom att lära dig:

• Hur intelligens påverkar uppsåt
• Skillnaden mellan biologisk och mental ålder
• Hur neurologiska och andra icke-psykiatriska sjukdomar påverkar minnet
• Att kognition (tankeförmåga) kan mätas och är långt mer än IQ och minne
• Hur våra vanligaste läkemedel påverkar minnet, annan kognition och beteende
• Varför ovanstående är aktuellt för långt fler personer än en paragraf 7- eller rättspsykiatrisk undersökning.

Kursen går 12 december 2023 fysiskt i Stockholm och på distans (streamas).

Mer information och anmälan på Limhamnsgruppens webbsidor:
https://limhamnsgruppen.se/kurser/forensisk-neuropsykologi/

Antalet läkemedel som kan ge dålig minne är kraftigt undervärderat och graden av minnesförsämring är också det. Många äldre använder läkemedel som kan ge dålig minne och deres demenssymtom är i verkligheten biverkningar. Detta uppmärksammas för lite. Tabellen nedan visar vanliga läkemedel med olik stor effekt på kognition (AEC). Det finns dock långt fler läkemedel som påverkar kognition än de som visas i tabellen!

Källa:
​Bishara D et al. Anticholinergic effect on cognition (AEC) of drugs commonly used in older people. Int J Geriatr Psychiatry. 2017 Jun;32(6):650-656. doi: 10.1002/gps.4507

Hur säker är du att din patients demenssymtom inte är läkemedelsbiverkningar?
Visste du att även magsårmedel, kolesterolsänkare och andra mycket använda läkemedel kan påverka kognition negativt?
Hur skiljer man biverkningar från äkta sjukdomssymtom?

Denna kurs förmedlar kunskap om hur läkemedel påverkar kognition båda positivt och negativt. Detta innebär grundläggande kunskaper i allmän farmakologi samt neuro- och psykofarmakologi, de mest frekvent använda läkemedel och deras effekter på kognition (båda CNS-läkemedel och andra läkemedel) samt hur olika läkemedel påverkar varandras effekt på hjärnan. Kursen ger fördjupad kunskap kring kognitiva läkemedelsbiverkningar samt hur kognitiva biverkningar testas för och tas hänsyn till i neuropsykologiskt och psykologiskt arbete vid utredning och behandling.​

For mer information, se psykologförbundets kurskatalog!

Vår specialistkurs fick ett samlat betyg på 4,9 (av 5)!
Läs vad deltagarna tyckte om kursen:

• "Upplägget från början till slut, nödvändigt, logisk ordning, heltäckande och pedagogiskt. Bra uppgifter för grupparbeten. Superbra med nyttiga länkar! Proffsiga, kunniga, generösa och engagerade föreläsare."
• "Kursen höll hög kvalitet och det fanns en tydlig röd tråd. En sak jag verkligen uppskattade var att allt kändes proffsigt och genomtänkt. Informationen var tydlig, handouts var innehållsrika och lätta att nå, distansundervisningen sköttes nästan helt utan strul eller problem. Sådant främjar en god lärandemiljö – när inte energi behöver läggas på att föreläsare inte lyckas dela power points och sedan stressar fram för att hinna – eller att efterfrågade handouts skickas ut 3 veckor senare."
• "Kommer definitivt rekommendera kursen till andra"
• "Den här specialistkursen har gett mig mycket kliniskt relevant kunskap som jag kommer att kunna tillämpa i mitt patientarbete framledes. Bravo!"

Datum: 4 - 7 april 2022 (4 heldagar)
Plats: per distans via Zoom

Kursen gick första gång i november 2021 och fick mycket bra betyg (medelvärde: 4,8 av 5) av deltagarna.

Kursen är ackrediterad som 1 av 6 specialistkurser; som 1 fördjupningskurs inom neuropsykologi.
​Kursen kan godkännas för en enskild STP-psykolog som genomgår andra specialiseringar.

Kursen förmedlar kunskap om hur läkemedel påverkar kognition båda positivt och negativt. Detta innebär grundläggande kunskaper i allmän farmakologi samt neuro- och psykofarmakologi, de mest frekvent använda läkemedel och deras effekter på kognition (båda CNS-läkemedel och andra läkemedel) samt hur olika läkemedel påverkar varandras effekt på hjärnan. Kursen ger fördjupad kunskap kring kognitiva läkemedelsbiverkningar samt hur kognitiva biverkningar testas för och tas hänsyn till i neuropsykologiskt och psykologiskt arbete vid utredning och behandling.

Detaljerad information finns på Sveriges psykologförbunds webbplats.

Datum: 15 - 18 november 2021 (4 heldagar)
Plats: per distans via Zoom

Kursen är ackrediterad som 1 av 6 specialistkurser; som 1 fördjupningskurs inom neuropsykologi.
​Kursen kan godkännas för en enskild STP-psykolog som genomgår andra specialiseringar.

Kursen förmedlar kunskap om hur läkemedel påverkar kognition båda positivt och negativt. Detta innebär grundläggande kunskaper i allmän farmakologi samt neuro- och psykofarmakologi, de mest frekvent använda läkemedel och deras effekter på kognition (båda CNS-läkemedel och andra läkemedel) samt hur olika läkemedel påverkar varandras effekt på hjärnan. Kursen ger fördjupad kunskap kring kognitiva läkemedelsbiverkningar samt hur kognitiva biverkningar testas för och tas hänsyn till i neuropsykologiskt och psykologiskt arbete vid utredning och behandling.

Detaljerad information finns på Sveriges psykologförbunds kurskatalog

Hanna Ljung, PhD
Arne Reimers, dr. med. dr. philos.

Svenska Dagbladet kör just nu en serie om antidepressiva läkemedel och deras effekter på hjärnan, inklusive beroende [1]. Ungefär en miljon svenskar använde 2019 antidepressiva läkemedel, varav ca. 650 000 av typen SSRI [2]. Det är väldokumenterat, dock ringa känt, att personer som använder SSRI kan få kraftiga abstinenssymtom när de slutar ta dessa mediciner. Därför är det hedervärt att Svenska Dagbladet sätter fokus på detta.

Problemet är dock mycket större än så. Under 2019 använde omkring 3 500 000 svenskar läkemedel som påverkar hjärnan (centralnervöst verksamma läkemedel), såsom läkemedel mot ångest och oro, morfin och morfinliknande smärtstillande, sömnmedel, läkemedel mot epilepsi, läkemedel mot schizofreni, läkemedel mot ADHD m.fl. [2] Det är inte överraskande att centralnervöst verksamma läkemedel kan ge oönskade effekter - biverkningar - just i centralnervsystemet, alltså i hjärnan. Vanliga biverkningar vid sidan om beroende och abstinens är trötthet, synstörningar, nedsatt reaktionsförmåga, försämrat minne och uppmärksamhet, svårigheter att ta in och lära sig ny kunskap, långsam tanke- och problemlösningsförmåga.

Många biverkningar såsom påverkan av mag- och tarmfunktioner, muntorrhet, trötthet, synstörningar eller reducerad sexuell lust, är enkla att upptäcka. Reducerad tankeförmåga (kognition) däremot är ofta svårare att upptäcka. Det finns därför skälig grund att misstänka att sådana kognitiva biverkningar rapporteras mer sällan till myndigheterna än andra biverkningar. Varför är det så? Kognitiva biverkningar uppträder ofta (inte alltid!) smygande och kan förväxlas med symtom på den sjukdom som personen behandlas för, t.ex. depression eller demens. De kan också vara svåra att beskriva för personen som upplever dem och det är inte ovanligt att diffusa begrepp som ”tanketröghet”, att känna sig ”disträ” eller ”inte helt som mig själv” används. Tillgången på hälso- och sjukvårdsutbildad personal som kan upptäcka dessa biverkningar och mäta personens kognition (psykologer) är också begränsad.

Figuren nedan visar testresultat från en neuropsykologisk undersökning av en patient före och efter utsättning av zonisamid (ett läkemedel mot epilepsi). Detta illustrerar vilken uttalad negativ effekt ett sådant läkemedel kan ha på kognitiva funktioner.

Arne Reimers, dr. med. dr. philos

Kolesterolsänkande läkemedel (statiner) förskrivs för att man tror att de minskar risken för stroke och hjärtinfarkt. Det har dock länge varit känt att statiner är långt mindre effektiva än vad de flesta läkare tror, t.ex.:

- ingen av de sex största patientstudierna med statiner visade någon minskning av dödligheten under de första 12 månaderna
- även efter flera år inträffade bara 8 % färre dödsfall i grupperna som fick en statin än i grupperna som fick placebo (46 % jämfört med 54 %)

Det är inte så imponerande. Så varför fick ungefär 1 miljon svenskar förskrivit en statin i 2019? En förklaring kan vara att läkemedelsföretag gärna pratar om reduktion av relativ risk istället för absolut risk. Låt mig förklara detta: om 5 av 100 personer kommer att dö av sjukdom X inom 5 år, är den absoluta risken att dö av denna sjukdom 5 %. Om man ger dessa 100 personer ett läkemedel och bara 4 av dem dör av sjukdom X inom 5 år är den absoluta risken reducerad till 4 %, vilket är lägre än 5 %, men inte mycket lägre: den absoluta risken att dö inom 5 år har minskats med bara 1 %. Den relativa riskreduktionen är dock 20 % eftersom skillnaden mellan 5 och 4 är 1, och 1 är 20 % av 5. Och på just detta sätt (20 % riskreduktion istället för 1 %) presenteras statiner för läkare och offentligheten.

En analys av de 10 största statinstudierna med totalt 70 388 personer som hade högt kolesterol men som ännu inte hade haft stroke eller hjärtinfarkt fann att dödligheten efter 4 år var 5,1 % för de som blev behandlad med en statin och 5,7 % för de som fick placebo [1]. Den absolute risken för att dö inom 4 år blev alltså reducerad med endast 0,6 procent. Detta är en nedslående dålig behandlingseffekt. Man kan med de samma talen också räkna ut att för att undvika 1 dödsfall måste 167 personer ta en statin i 4 år. Observera att 166 av dessa 167 personer inte kommer att ha någon nytta alls av denna behandling, men att dessa 166 personer kan få alla biverkningar. Och biverkningar finns det många av.

Den mest kända biverkningen av statiner är muskelsmärtor. Statiner kan dock också påverka hjärnan och dess funktioner. Kolesterol finns i blodet av en anledning – det är ett viktigt ämne för kroppen som använder kolesterol bland annat som utgångspunkt för att tillverka hormoner. Nervcellerna i hjärnan producerar kolesterol till sina cellväggar och andra ändamål, och statiner hämmar detta. Det kan leda till att hjärncellerna fungerar sämre. I den europeiska biverkningsdatabasen Eudravigilance finns nästan 8 000 fall där atorvastatin (t.ex. Lipitor®) bevisat eller misstänkt har utlöst olika neurologiska biverkningar i hjärnan, bland annat komplett minnesförlust (amnesi) [2]. Det är viktigt att veta att bara 1 – 10 % av alla biverkningar rapporteras in, så i verkligheten är förekomsten nog 80 000 - 800 000 fall. En vetenskaplig artikel listar kognitiva svårigheter, amnesi, konfusion, försämrat minne och även hallucinationer som vanliga biverkningar av atorvastatin och simvastatin [3]. En annan artikel berättar om 143 patienter som stoppade statinbehandlingen. 128 av dem upplevde en förbättring av reducerade kognitiva funktioner, ibland efter bara ett par dagar. Hos några patienter med demens eller Alzheimer blev denna diagnos borttagen [4].

Detta illustrerar att läkemedel som används av många kan påverka kognitiva färdigheter på ett negativt sätt.

Referenser
1. Brugts JJ et al. BMJ. 2009;338:b2376.
2. Eudravigilance. http://www.adrreports.eu
3. Sahebzamani FM et al., J Pharmacovigilance 2014, 2:4
4. Evans MA & Golomb BA. Pharmacotherapy 2009;29(7):800-11