Över 3 miljoner svenskar tar läkemedel som kan försämra hjärnfunktion

Hanna Ljung, PhD
Arne Reimers, dr. med. dr. philos.

Svenska Dagbladet kör just nu en serie om antidepressiva läkemedel och deras effekter på hjärnan, inklusive beroende [1]. Ungefär en miljon svenskar använde 2019 antidepressiva läkemedel, varav ca. 650 000 av typen SSRI [2]. Det är väldokumenterat, dock ringa känt, att personer som använder SSRI kan få kraftiga abstinenssymtom när de slutar ta dessa mediciner. Därför är det hedervärt att Svenska Dagbladet sätter fokus på detta.

Problemet är dock mycket större än så. Under 2019 använde omkring 3 500 000 svenskar läkemedel som påverkar hjärnan (centralnervöst verksamma läkemedel), såsom läkemedel mot ångest och oro, morfin och morfinliknande smärtstillande, sömnmedel, läkemedel mot epilepsi, läkemedel mot schizofreni, läkemedel mot ADHD m.fl. [2] Det är inte överraskande att centralnervöst verksamma läkemedel kan ge oönskade effekter - biverkningar - just i centralnervsystemet, alltså i hjärnan. Vanliga biverkningar vid sidan om beroende och abstinens är trötthet, synstörningar, nedsatt reaktionsförmåga, försämrat minne och uppmärksamhet, svårigheter att ta in och lära sig ny kunskap, långsam tanke- och problemlösningsförmåga.

Många biverkningar såsom påverkan av mag- och tarmfunktioner, muntorrhet, trötthet, synstörningar eller reducerad sexuell lust, är enkla att upptäcka. Reducerad tankeförmåga (kognition) däremot är ofta svårare att upptäcka. Det finns därför skälig grund att misstänka att sådana kognitiva biverkningar rapporteras mer sällan till myndigheterna än andra biverkningar. Varför är det så? Kognitiva biverkningar uppträder ofta (inte alltid!) smygande och kan förväxlas med symtom på den sjukdom som personen behandlas för, t.ex. depression eller demens. De kan också vara svåra att beskriva för personen som upplever dem och det är inte ovanligt att diffusa begrepp som ”tanketröghet”, att känna sig ”disträ” eller ”inte helt som mig själv” används. Tillgången på hälso- och sjukvårdsutbildad personal som kan upptäcka dessa biverkningar och mäta personens kognition (psykologer) är också begränsad.

Figuren nedan visar testresultat från en neuropsykologisk undersökning av en patient före och efter utsättning av zonisamid (ett läkemedel mot epilepsi). Detta illustrerar vilken uttalad negativ effekt ett sådant läkemedel kan ha på kognitiva funktioner.

---

---

Det finns idag ansenliga mängder data som visar att många vanligt förskrivna läkemedel påverkar tankeförmåga och minne negativt. Studier visar också att det inte bara är centralnervösa läkemedel som nämnd ovan som kan ge kognitiva biverkningar. Bland annat läkemedel mot högt kolesterol (s.k. statiner, t.ex. Lipitor®) eller läkemedel mot urininkontinens kan ha negativa effekt på tankeförmåga [3]. En stor studie med över 70 000 deltagare visade att även mediciner mot magsår (protonpumpshämmare, t.ex. Losec®) ökar risken för att utveckla demens med 44 % [4]. 570 000 svenskar använde 2019 statiner och nästan en miljon använde protonpumpshämmare [2].

Kognitiva biverkningar försämrar i hög grad bl.a. skol- och arbetsprestationer, körförmåga, upplevd livskvalitet och leder till sjukskrivning inklusive sjukhusinläggning. Allt detta har enorma socioekonomiska konsekvenser inte bara för personen som drabbas av det, utan också för familjen, samhället och näringslivet. När mer än en tredjedel av Sveriges befolkning använder läkemedel som kan ge sådana biverkningar, är det inte då dags att rikta ljuset mot den negativa påverkan som läkemedel kan ha på tankeförmåga?   
 
Referenser

1. https://www.svd.se/av-alla-myter-ar-den-vanligast--och-farligast
2. Socialstyrelsens statistikdatabas för läkemedel. https://sdb.socialstyrelsen.se/if_lak/val.aspx
3. https://www.ljungreimers.se/blogg/kolesterolsankande-lakemedel-statiner-ett-hot-mot-hjarnan
4. Gomm W et al. Association of Proton Pump Inhibitors With Risk of Dementia: A Pharmacoepidemiological Claims Data Analysis. JAMA Neurol. 2016 Apr;73(4):410-6